Artiklar

Hur kan framtidens hårtransplantation se ut?

Författare: Jacob Lagercrantz

Publicerat: 2021-12-28

Teknologiska framsteg inom hårtransplantationer sker ständigt. Allt från robotkirurgi till kloning har framkommit som relevanta alternativ inom området. Trots att majoriteten av dessa vetenskaper är spekulativa har de stor potential.

Läs vidare för att lära dig hur framtidens hårtransplantationer kan komma att se ut.

Robotkirurgi

Robotkirurgi är inte lika futuristiskt som kloning och genterapi. ARTAS är namnet på ett robotsystem som idag kan utföra extraheringen och införandet av hårsäckar – helt per automatik.

Systemet är en automatiserad metod som använder sig av specialiserad teknologi för att utföra hårtransplantationen. Tekniskt sett är inte ARTAS ett kirurgiskt ingrepp och anses vara minimalt invasiv.

Systemet kräver varken en kirurgisk borttagning av ett donationsområde (FUT) eller skickligheten hos en specialist som extraherar och implanterar individuella hårsäcksgrupper för hand. Hela processen – från konsultation till införandet av hårsäckarna – är utförd med hjälp av ARTAS.

Processen

Under konsultationen skapar ARTAS en simulation av hur din hårlinje kommer se ut efter operationen. Systemet scannar sedan din hjässa. Genom ett inbyggt kamerasystem och en algoritmisk programvara kan ARTAS identifiera de hårsäcksgrupper som är lämpliga för transplantation.

Den sofistikerade teknologin kalkylerar dessutom hårets och huvudets position var 20:e millisekund för att försäkra optimal precision. Efter extraheringen är avslutad använder sig ARTAS av simuleringarna den skapat under konsultationen för att placera hårsäckarna i mottagarområdet.

I teorin minskar ARTAS risken för mänskligt fel och precisionen i proceduren förbättras. Att extraheringen och placeringen blir mer precis leder också till förkortad läkningsprocess och mindre ärrbildning.

Med det sagt är systemet fortfarande i sin utvecklingsfas. Det krävs ett team av utbildade kirurger för att försäkra att arbetet utförs korrekt och att resultatet blir 100% naturligt. Alltså är ARTAS en långsammare process med högre kostnad än ett manuellt ingrepp.

Alla människor är olika och teknologin kan inte ersätta hur ett mänskligt sinne hanterar de potentiella problem som kan uppstå.

Genterapi

Genom genterapi skulle man teoretiskt sett kunna introducera nytt DNA till en hårcell. På så sätt hoppas man kunna förhindra att cellen påverkas av DHT (dihydrotestosteron).

DHT är ett steroidhormon som är grundläggande för att kropps- och ansiktshår ska kunna växa hos män. DHT förminskar däremot hårsäckarna senare i livet vilket i sin tur leder till håravfall.

Forskare har upptäckt att en gen vid namn WNT har en regenererande förmåga. WNT är involverad i läkningsprocessen hos sår. Man har genom manipulation av sagd gen lyckats stimulera skapandet av “ny” hud som har samma egenskaper (t.e.x hårsäckar, körtlar, utseende) som normal hud.

Tanken är att en introduktion av denna gen till hårceller skulle kunna skapa nya hårsäckar i önskat område. Alternativt skulle det kunna skapa resistens hos hårsäckar som blivit, eller kommer bli, påverkade av DHT.

Kloning

Kloning är en avancerad teknologi som omtalats i allt från filmer till annan media sen lång tid tillbaka. Däremot har vi tagit stora framsteg inom området på senare år. Teorin i fråga baseras på att kunna mångfaldiga celler i laboratoriemiljö.

När det kommer till “hårkloning” så är tanken densamma – man isolerar en grupp hårceller och reproducerar dem i ett labb. De skulle därefter föras över till ytan på personen där man vill skapa ny hårväxt.

På plats ska cellen naturligt dela på sig och därmed producera nya hårsäckar som i sin tur genererar hår. Forskning har funnit att ett enda transplantat med denna metod har kunnat producera flera tusen nya hårstrån.

Dock återstår en mängd problematik inom denna för tillfället teoretiska teknik. Vi måste inse att vi har flera års forskning framför oss innan denna teknologi ens skulle vara applicerbar, och flera år till innan den skulle bli acceptabel inom medicin, säkerhet och kliniska syften.