Historien om hårtransplantationer börjar i Warzburg, Tyskland år 1822. Det innebär att hårtransplantationen firar sitt 200-årsjubileum nästa år. Men vägen hit har varit lång.
Den första doktorsavhandlingen relaterad till hårtransplantationer skrevs av en medicinstudent vid namn Johan Dieffenbach tillsammans med hans mentor, Dom Unger. Dieffenbach och Unger var de första som experimenterade med hårtransplantationer, och gjorde så på både djur och människor. De genomförde ett flertal lyckade transplantationer – inklusive på Dieffenbach själv.
Experimentet på Dieffenbach bestod av att flytta sex hårstrån från hans huvud till hans arm. Två föll ut, två blev bortstötta av kroppen, och två infogades framgångsrikt och växte vidare.
Det var efter det som man deklarerade att håravfall, framförallt manligt sådant, skulle bli en del av det förflutna. Detta var dock människans initiala försök till en hårtransplantation, och praktiken skulle inte se några större framsteg förrän många år senare.
Den moderna hårtransplantationen börjar ta form
Ett revolutionerande framsteg gjordes i Japan på 1930-talet när en doktor vid namn S. Okuda lyckades extrahera och placera hårsäckar med ett verktyg han utvecklat själv – en cylindrisk, fyra millimeter bred stans.
En stans är ett föremål som används för att göra hål i önskad form på olika material (stansning). Med detta redskap lyckades han transplantera hår hos ett 30-tal olika patienter som alla led av något slags håravfall. Det var verktyget i fråga som skulle lägga grunden för hårtransplantationens framtid.
Olyckligtvis publicerades Okudas studier år 1939 och föll då i glömska i och med andra världskriget. Istället utvecklade amerikanaren Dr. Norman Orentreich självständigt samma metod på 1950-talet. Hans forskning fick däremot global uppmärksamhet och han blev därför utnämnd till fadern av den moderna hårtransplantationen. Trots det delade Orentreich äran med Okuda genom att benämna tekniken “Okuda-Orentreich” när den sistnämndes studier kom i dagen.
Något som gjorde att Orentreichs arbete blev nyckeln till framgångsrika hårtransplantationer var en upptäckt som han namngav “givardominans”. Konceptet innebär att hår extraherat från ett område som inte påverkas av alopeci (håravfall) kommer behålla dess genetiska okänslighet mot detta. Därmed kommer håret fortsätta växa på platsen man flyttar det till livet ut. Skulle man däremot flytta hår från ett område påverkat av alopeci kommer håret visserligen ta sig men också tunnas ut med tiden och till slut falla ut.
Trots att tillvägagångssättet fungerade så blev inte resultaten idealiska. Utseendet av den nya hårväxten i dessa fall gav upphov till uttrycket “dockhår”. Med tanken att utveckla tekniken och få till ett mer naturligt resultat började den studeras av många doktorer och forskare runt om i världen. 
Målet med att utveckla processen resulterade i vad vi kallar för FUT (Follicular Unit Transplant)/strip-metoden. Denna metod var introducerad av bland annat Dr. Rassman och Bernstein på 1980-talet. Den beskrivs som att klippa av en remsa (strip) av hud med hår, extrahera hårsäcksgrupper från remsan och därefter placera dem på önskad plats. På grund av att tekniken nyttjar enstaka hårsäcksgrupper (grafts) så kan de distribueras mer jämnt, vilket gör att resultatet blir mer naturligt. Nedsidan med FUT-metoden är ärrbildningen som skapas när man syr ihop huden efter att ha skurit ut remsan.
Den optimala tekniken utvecklas
Lite senare, runt år 1989, upptäckte en forskare vid namn Ray Woods att djupet och vinkeln på införandet av hårsäckar brukade variera i en transplantation. Han räknade då fram exakt på vilket sätt införandet av varje graft skulle ske för att nå bästa möjliga hårväxt hos patienten. Samtidigt nådde man en annan milstolpe – nämligen att man med ett fint, cylinderformat rör lyckas extrahera en enstaka hårsäcksgrupp direkt från hjässan.
Kombinationen av dessa procedurer blev benämnd FUE (Follicular Unit Extraction) och är den teknik vi använder oss av idag. I den moderniserade FUE-metoden använder vi oss av en mikroborr för att lossa på grafts i donationsområdet. Dessa plockar vi därefter ut med en pincett. Samtidigt skapar vi mikrokanaler i mottagarområdet och placerar sedan de extraherade hårsäcksgrupperna däri.
Med denna metod kan vi utföra hårtransplantationer med sådan precision att de varken orsakar biverkningar eller lämnar tydliga ärr i givar- eller mottagarområdet. En skickligt genomförd FUE-transplantation åstadkommer ett permanent, naturligt resultat hos kunden.
