Artiklar

Kromosomer bestämmer anlagen för hårfärg

Författare: Jacob Lagercrantz

Publicerat: 2021-12-22

Kromosomer sitter i par. Vilken gen (mamma eller pappa) de kommer att använda beror på om deras gener är dominerande (F) eller vikande (f). Vi gör korsscheman för att se fördelningen. Om man har två vikande anlag (ff) eller två dominanta anlag i kromosomen kallas de homozygot – om de har ett dominant och ett vikande kallas det heterozygot genpar.

Fräknar

Fräknar har dominant anlag (F). En pappa som har F/F (han har fräknar) och en mamma som har f/f kommer att få barn med fräknar. Gör vi ett korsschema ser vi 4 stycken F/f.

Exempel: om både mamma och pappa har F/f kommer 3 av 4 barn få fräknar medan fjärde barnet inte får fräknar. I ett korsschema ser vi att det är 75% chans att deras barn får fräknar.

Anlag

Ett anlag kan bero på flera gener och då kan det bli många varianter av färger, inte bara svart eller vitt. Miljö spelar också en roll. I huden finns det massa färger och solen ger t.ex. vissa personer mer Melanin och huden blir då mörkare.

Könsbundet arv

Skador i könskromosomen X ger blödarsjuka. Tjejer har två X-kromosomer vilket betyder att det alltid kommer finnas en frisk kromosom. Men killar har XY-kromosomer och är X då skadad får pojken blödarsjuka. Därför är nästan aldrig flickor de som drabbas.

Färgblindhet

Färgblindhet sitter i Y kromosomen, därför blir tjejer aldrig färgblinda.

Gener påverkas av både arv och miljö. Allergi och typ1-diabetes är exempel på miljöns påverkan.

Vill du veta mer om hår? Här listar vi populära frisyrer för kvinnor med tunt hår