Vad är håret gjort av? Håret är uppbyggt av tre lager: märg (medulla), bark (cortex) och kutikula (cuticle). Märgen finns i vissa hårstrån och fungerar som stödjande struktur, barken utgör den största delen av hårstrået och innehåller både keratin och pigment, det är här hårets styrka och färg sitter. Det yttersta lagret, kutikulan, består av tunna, platta celler som fungerar som ett skyddande skal och hjälper till att bevara fukt samt skydda håret från slitage.

Varje hårstrå växer ut från en hårsäck, även kallad hårfollikel, som omsluter hårrötterna. Det är här själva tillväxten sker. Även om hårstrået är dött när det lämnar hårsäcken, genom att saknar blodkärl och nerver, är hårsäcken en levande struktur som styr hur snabbt och hur länge håret växer. Hårsäckar finns över hela kroppen och är kopplade till talgkörtlar som utsöndrar sebum, ett naturligt fett som smörjer både hår och hud. Vid överskott upplevs håret som fett, och om hårsäcken täpps igen eller inflammeras kan man få inåtväxande hårstrån eller hårsäcksinflammation. Hur många hårstrån har man på kroppen? En vuxen frisk människa har cirka 100 000 – 150 000 hårstrån på huvudet, och totalt på hela kroppen har man runt 5 miljoner hårstrån.

Hur ser en hårsäck ut?

Hårsäckens struktur är komplex och består av flera olika delar som samverkar för att möjliggöra hårväxt. Så vad består hår av? Längst ner i hårsäcken finns papillen, en stor struktur som består av bindväv och blodkärl och det är här hårstrået får sin näring och tillväxtsignaler. Ovanför papillen finns hårmatrisen, där celldelning sker och där nya hårceller bildas som skjuts uppåt och keratiniseras, det vill säga hårdnar och bildar själva hårstrået.

Runt papillen finns hårmanteln, som i sin tur omges av rotmanteln. Rotmanteln delas upp i två delar: en yttre och en inre rotmantel. Den yttre rotmanteln ser tom ut i mikroskop men innehåller kubiska celler. Den inre rotmanteln består av tre lager: Henles lager, Huxleys lager och den inre kutikulan, som hjälper till att forma och styra hårstråets tillväxt.

I anslutning till den yttre rotmanteln finns bulgen, en särskilt viktig del som innehåller stamceller. Dessa stamceller kan inte bara förnya hårsäckens celler utan spelar också en stor roll i hudens läkningsprocess efter skador. Bulgen ligger vid fästpunkten för arrector pili-muskeln, den lilla muskel som gör att håret kan resa sig (t.ex. vid kyla eller rädsla).

Tillsammans utgör dessa strukturer hårets uppbyggnad och styr hårets livscykel, tillväxt och kvalitet. Det är just störningar i dessa delar som ofta ligger bakom håravfall eller sjukdomar i hårbotten.

Hårets olika tillväxtfaser – vad är hår?

Hårstråets livscykel består av fyra huvudfaser: en aktiv växtfas (anagen), en kort övergångsfas (katagen), en vilofas (telogen) och slutligen en fas då håret lossnar (exogen). Dessa faser sker asynkront, vilket innebär att olika hårstrån på huvudet befinner sig i olika faser samtidigt och det är därför vi inte tappar allt hår på en gång.

Anagen växtfas – när hårstrået växer aktivt

Den anagena fasen är hårets tillväxtfas och kan vara allt från två till sju år, beroende på genetiska förutsättningar. Under denna fas växer hårstrået aktivt, och ungefär 85–90% av alla hårstrån på huvudet befinner sig i detta stadium. Tillväxten sker i hårsäcken där cellerna delar sig snabbt, vilket får hårstrået att förlängas. Hur lång tid håret stannar i anagen fasen avgör hur långt det kan bli. Personer med lång anagen fas kan få mycket långt hår, medan de med kortare fas når en tidigare naturlig ”maxlängd”.

Katagen övergångsfas – håret förbereder sig på att vila

Efter tillväxten övergår håret till den katagena fasen, som är en kort mellanfas där hårstrået börjar lossna från sin näringsförsörjning i hårsäcken. Detta sker genom att blodtillförseln till papillen stryps och celldelningen upphör. Hårsäcken krymper, och hårstrået förbereder sig på att lämna huden. Denna fas varar normalt i några veckor upp till ett par månader, men med åldern kan katagenfasen förlängas, vilket bidrar till en långsammare hårväxt och att hårstrået snabbare når viloläge.

Telogen vilofas – tillväxten stannar upp

I den telogena fasen har hårstrået helt slutat växa och sitter kvar i huden utan att ha någon aktiv funktion. Under denna period får hårstrået ingen blodtillförsel, men det ligger fortfarande kvar i hårsäcken. Samtidigt förbereds ett nytt hårstrå på att börja växa i samma follikel.

Exogen håravfallsfas – när håret faller av naturligt

Till sist går hårstrået in i den exogena fasen, håravfallsfasen. Här lossnar det gamla, vilande hårstrået från hårsäcken och faller av, ofta utan att man märker det. Det är helt normalt att tappa mellan 50 och 100 hårstrån per dag, eftersom de ersätts av nya strån som redan börjat växa i samma follikel. Efter exogenfasen går hårsäcken tillbaka in i anagen fas och livscykeln börjar om.

Varför krymper hårsäckarna?

Hårsäckar är dynamiska och känsliga strukturer som påverkas av både inre och yttre faktorer. När en hårsäck krymper, en process som kallas miniatyrisering, börjar den producera tunnare, svagare och kortare hårstrån. Denna förändring sker ofta gradvis och kan vara kopplad till genetiska anlag, hormonella förändringar eller åldrande. En vanlig orsak till att hårsäckar krymper är ökade nivåer av hormonet DHT (dihydrotestosteron), som hos genetiskt mottagliga personer binder till receptorer i hårsäckarna och försämrar deras funktion.

Hårsäckar kan krympa – vanliga orsaker:

• Förhöjda nivåer av DHT (dihydrotestosteron)
• Genetisk benägenhet till håravfall (androgenetisk alopeci)
• Åldrande: hårsäckarnas tillväxtförmåga minskar med tiden
• Långvarig stress
• Näringsbrist: särskilt järn, zink och vitamin D
• Autoimmuna sjukdomar
• Vissa läkemedel eller hormonella preventivmedel
• Inflammatoriska tillstånd i hårbotten

Kan hårsäckarna stimuleras för att producera nya hårstrån?

Ja, i många fall går det att stimulera hårsäckarna och främja ny hårväxt, särskilt om hårsäckarna fortfarande är levande men inaktiva. Det finns flera beprövade behandlingar som riktar sig mot hårsäckarnas funktion och tillväxtmiljö. Dessa behandlingar ger inte samma resultat om håret redan är dött.

En av de mest använda är Minoxidil, ett läkemedel som appliceras direkt på hårbotten. Det verkar genom att öka blodcirkulationen till hårsäckarna, vilket ger dem mer syre och näring. En annan populär metod är PRP-behandling, där patientens eget blod centrifugeras för att isolera tillväxtfaktorer. Denna koncentrerade plasma injiceras sedan i hårbotten och kan bidra till att väcka vilande hårsäckar till liv, förbättra hårkvaliteten och bromsa håravfall.